KLIMATFORSKARNAS HETASTE SKOGSLABB

KLIMATFORSKARNAS HETASTE SKOGSLABB

Den isländska skogen är älskad men hotad. I ett jätteexperiment försöker världens klimatforskare hitta framtidens träd – träd som ska klara en betydligt varmare jord. Re:public gick på tur med forskare och den lokala trädplanteringsklubben.

TEXT: Anna Liljemalm
BILD: Linn Bergbrant
Publicerat den 18 december 2018

Skogsforskaren Páll Sigurðsson kör ner ett metallrör i marken och vrider runt. När han drar upp det igen har det ihåliga röret fyllts med jord. 30 centimeter behöver han och den lilla plastlinjalen avslöjar att han fått upp precis tillräckligt. Innan han stoppar ner jordprovet i en plastpåse höjer han handen och hejar på en turist. Egentligen skulle han helst se att de gick någon annanstans. Var som helst, utom här.

Det lilla samhället Hveragerði ligger strax öster om Reykjavík och omges av oändliga lavafält som för tankarna till ett månlandskap. Mest känd är byn för sina varma källor. Överallt ryker det från sprickor i den vulkaniskt aktiva marken. Överallt sitter rödgula varningsskyltar eftersom ångan kan vara uppemot 200 grader varm. Somliga källor håller dock betydligt behagligare temperatur. Inte långt från Páll Sigurðssons forskningsområde är de naturligt varma poolerna 39 grader året om. Det får såväl islänningar som turister att vallfärda hit, iförda vandringskängor och badkläder.

– Normalt sett passerar inte folk just den här vägen, men nu är vandringsleden lite annorlunda eftersom det regnat så mycket och blivit så lerigt. Jag är orolig att människor ska bli för nyfikna på vad vi gör här. De flesta passerar nog bara, men om de skulle förstöra något blir det väldigt svårt att återställa. Den här miljön finns inte någon annanstans i världen, säger Páll Sigurðsson.

PÅ NÄRA HÅLL visar sig samtliga trädstammar vara märkta med sprejmålade röda siffror. Varje träd är också utrustat med måttverktyg som med exakthet mäter stammarnas tjocklek. Drönare håller koll på bladens klorofyllinnehåll och underjordiska kameror studerar rotsystemen. Inget lämnas åt slumpen och Páll Sigurðsson är inte ensam om att vara intresserad av resultaten. Faktum är att forskarlag från hela världen bedriver studier här.

Allt började för tio år sedan när Hveragerði drabbades av en kraftig jordbävning. Den vulkaniskt aktiva marken blev då hetare än någonsin – så het att många träd föll ihop och dog. De klarade helt enkelt inte av att växa i värmen. Kommer samma öde att drabba fler av världens träd i takt med klimatförändringarna?

Forskningsområdet Hveragerði är inte så mycket större än en normalstor villa. Det var här det blev som allra varmast. Som mest har marktemperaturen stigit med 50 grader. Alldeles intill kan forskarna också studera effekterna vid 1, 3, 5 och 10 graders temperaturhöjning.

– Runt om i världen pågår forskningsprojekt där man lagt en massa värmekablar i marken för att simulera klimatförändringarna. Det är dyrt, väldigt dyrt. Här är det gratis, säger Páll Sigurðsson.

I JUST DEN här delen av skogen har träden klarat sig riktigt bra, men ytterkanten av forskningsområdet beskrivs bäst som ett kalhygge. Bara markvegetationen har återhämtat sig. En samling döda lärkar med kolsvarta stammar ligger staplade på hög som en påminnelse om jordbävningen. Tillsammans hoppas forskarlagen från Belgien, Tyskland, Sverige, Polen och USA på att försöka dra viktiga slutsatser inför framtiden.

Páll Sigurðssons eget uppdrag är att se hur skogen svarar på uppvärmningen. Andra forskare är specialiserade på att studera allt från svampar till rotsystem, växter och djur. När marktemperaturen stiger kan det rubba hela ekosystem.

– Vi har sett att jorden förlorar nästan all koldioxid vid en tiogradig temperaturhöjning. Vart tar den koldioxiden vägen? Jo, rakt upp i luften. Då skulle den förvärra växthuseffekten ännu mer. Tio grader är ju ganska extremt, men det är något att vara medveten om – att det kan få väldigt negativa konsekvenser. Eftersom vi har ett så begränsat forskningsområde kan vi inte dra allt för stora slutsatser, men det är en allvarlig signal, säger han.

»Jag är orolig att människor ska bli för nyfikna på vad vi gör här.«

islandsskog_hveragerdi_Pall.jpg

JORDBÄVNINGEN VAR DET senaste hårda slaget mot isländsk skog, men knappast det första. Träden har levt farligt många gånger och de flesta skogarna försvann redan för över tusen år sedan när vikingarna anlände till ön. Träden höggs ner för att få byggnadsmaterial, ved och träkol. Även nästföljande generationer fortsatte att bidra till avskogningen. Det är problematiskt eftersom nästan två tredjedelar av landet består av lavafält. Bristen på skog har gjort att man fått problem med både erosion och sandstormar. Fortfarande är Island det land i Europa med minst andel skog. Bara 1–2 procent av markerna är skogstäckta.

För drygt hundra år sedan började staten återplantera träd på ön. Först användes inhemska fjällbjörkar, det enda träd som finns naturligt på Island. Men de är krokiga, låga och växer mycket långsamt. I stället började man importera träd från länder med snarlikt klimat. Främst sibirisk lärk, men även sitkagran och tall från Alaska.

I dag är kampen för skog något som också engagerat lokalbefolkningen. Faktum är att det är betydligt vanligare att plantera träd än att engagera sig i Greenpeace eller någon annan miljörörelse. Att försöka återfå de isländska skogarna har helt enkelt blivit en folkrörelse.

islandsskog_hveragerdi_Pall4_red2.jpg
islandsskog_moglisa_prover.jpg
islandsskog_minibarrtrad_red2.jpg

– HÄR ÄR MIN SKOG! säger Bjarki Þór Kjartansson ivrigt medan han släpper ratten med ena handen för att peka ut några träd vid foten av ett berg på andra sidan vägen.

Med svenska mått mätt är det inte någon storskog vi tittar på. De frodigt gröna granarna är höga, men inte många. Bjarki Þór Kjartansson, engagerad i den lokala trädplanteringsklubben, konstaterar att det ligger många års arbete bakom uppförandet av träden. Även underhållet tar tid.

– På vintrarna säljer vi julgranar. Människor får komma hit ut och välja varsin gran. Pengarna använder vi till att plantera ny skog. Vi får lite stöd från kommunen också. Folk älskar att vara här ute, det finns en vandringsled hela vägen upp till fjället, säger han.

Fortfarande ser staten till att det planteras miljontals träd varje år. Det finns också mängder av ideella trädplanteringsklubbar på ön. Inte mindre än 3,5 procent av den isländska befolkningen är direkt involverade i de här sällskapen och ägnar stora delar av sin fritid åt att gallra och plantera träd utan att få någon lön för det.

Själv är Bjarki Þór Kjartansson inte vilken skogsentusiast som helst. Han vet det mesta man behöver veta om skog och jobbar till vardags som skogsforskare för Skógræktin i Mógilsá. De bedriver skogsbruk samtidigt som de ägnar sig åt skogsforskning och upprätthållandet av lagar och regler gällande skog.

PÅ FORSKNINGSCENTRET I Mógilsá, strax norr om Reykjavík, är det extra tydligt att de isländska skogarna kämpar i motvind. Här finns specialister på allt från skadedjursbekämpning till trädplantering och klimatforskning.

Klart är i alla fall att de arbetar med starkt stöd av den isländska befolkningen. Enligt Bjarki Þór Kjartansson visar en undersökning att 95 procent vill ha ännu mer skog och att människor föredrar skog framför bio. Islänningarna tillbringar mer tid i skogen än vad både svenskar, skottar och irländare gör.

Skogarna växer dessutom som aldrig förr. Bjarki Þór Kjartansson och hans kollegor har konstaterat att träden växer snabbare än någonsin, vilket tros hänga ihop med klimatförändringarna. Det skulle kunna vara glädjande nyheter, i stället tvingas de jobba febrilt för att anpassa skogsbruket till ett varmare klimat. Trots aktiv återbeskogning hotas nu Islands träd av klimatförändringarna.

– Den sibiriska lärken, som i åratal planterats på ön, kommer att försvinna i framtiden på grund av uppvärmningen. Det blir helt enkelt för varmt, säger skogsforskaren Aðalsteinn Sigurgeirsson.

Ett träd som myndigheterna lagt väldigt mycket pengar på att plantera väntas alltså helt försvinna. Vad blir då kvar av de redan små skogarna?

– Om du går vilse i en isländsk skog är det bara att ställa dig upp. Det är ett ganska vanligt skämt, säger Bjarki Þór Kjartansson.

Riktigt så illa som i skämtet är det dock inte. I alla fall inte än.

– Nu när vi börjat vänja oss vid skogen är vi inte beredda att släppa den, säger Bjarki Þór Kjartansson.

islandsskog_moglisa_vaxthus3_Adalsteinn_red2.jpg