Dagboksdystopi från Sápmi

Dagboksdystopi från Sápmi

I Sápmi är klimatförändringarna inte ett framtida hot utan något som renskötaren och fotografen Carl-Johan Utsi ständigt behöver förhålla sig till. För Re:public har han dokumenterat sin vardag. Under vinterns snabbt skiftande förhållanden föser han sina renar, samtidigt som han närmar sig det svåraste beslutet han kan tänka sig att behöva fatta.

Bild och text: Carl-Johan Utsi
Publicerat 3 maj 2018

  November 2017  Under somrarna hjälps hela samebyn åt med renarna men under vintern delar vi upp oss familjevis  i siidas. Min siida består av mig, min familj och några kusiner som tillsammans sköter renarna. Magnus, Ole-Magnus och Per-Henrik har just släppt en mindre renhjord från hagen i Bolnu. Nu är planen att jag och Per-Henrik flyttar den till nästa hage. Magnus och Ole-Magnus vänder tillbaka västerut för att leta de skockar vi missat. Att flytta en större renhjord är svårt ensam och att jobba tillsammans ökar säkerhetsaspekten då naturen kan vara förrädisk så här års. Även hundarna är ovärderliga. I stora mängder snö vallar hunden mycket mer effektivt än renskötaren.    November 2017   (Översta startbild)  Det är höstvinter och november. När snön lagt sig i de västra fjällen på gränsen till Norge beger vi oss dit för att samla in renhjordarna som varit där sedan april. Bland klippor och svaga isar samlar vi in små renhjordar till en större renhjord på cirka 5 000. Nu när den västra renhjorden i Vaisaområdet är samlad påbörjas flytten genom Sárek. Målet är Suorva-hagen där renarna ska skiljas in i mindre hjordar, så kallade Siidat. Niják syns i bakgrunden.

November 2017
Under somrarna hjälps hela samebyn åt med renarna men under vintern delar vi upp oss familjevis  i siidas. Min siida består av mig, min familj och några kusiner som tillsammans sköter renarna. Magnus, Ole-Magnus och Per-Henrik har just släppt en mindre renhjord från hagen i Bolnu. Nu är planen att jag och Per-Henrik flyttar den till nästa hage. Magnus och Ole-Magnus vänder tillbaka västerut för att leta de skockar vi missat. Att flytta en större renhjord är svårt ensam och att jobba tillsammans ökar säkerhetsaspekten då naturen kan vara förrädisk så här års. Även hundarna är ovärderliga. I stora mängder snö vallar hunden mycket mer effektivt än renskötaren.


November 2017 (Översta startbild)
Det är höstvinter och november. När snön lagt sig i de västra fjällen på gränsen till Norge beger vi oss dit för att samla in renhjordarna som varit där sedan april. Bland klippor och svaga isar samlar vi in små renhjordar till en större renhjord på cirka 5 000. Nu när den västra renhjorden i Vaisaområdet är samlad påbörjas flytten genom Sárek. Målet är Suorva-hagen där renarna ska skiljas in i mindre hjordar, så kallade Siidat. Niják syns i bakgrunden.

  November 2017  Dessa mindre renhjordar måste flyttas upp på det karga fjället där vädret oftast är dåligt så här års. Egentligen är detta något de ska klara själva, men vattenkraftsutbyggnaderna har gjort de gamla flyttvägarna omöjliga. Hela Jokkmokksområdet är påverkat av vattenkraftsutbyggnaden. Våra flyttvägar är avskurna. Renarna är otroliga på att hitta hem. Tack vare att många renar har gps-halsband ser vi att de verkligen försöker, men om vägarna är avskurna hamnar de på fel fjäll och vi har svårare att hitta dem.

November 2017
Dessa mindre renhjordar måste flyttas upp på det karga fjället där vädret oftast är dåligt så här års. Egentligen är detta något de ska klara själva, men vattenkraftsutbyggnaderna har gjort de gamla flyttvägarna omöjliga. Hela Jokkmokksområdet är påverkat av vattenkraftsutbyggnaden. Våra flyttvägar är avskurna. Renarna är otroliga på att hitta hem. Tack vare att många renar har gps-halsband ser vi att de verkligen försöker, men om vägarna är avskurna hamnar de på fel fjäll och vi har svårare att hitta dem.

  Januari 2018  Vi har stora områden att välja på när vi placerar ut renarna för vintern. Men de allt snabbare klimatförändringarna gör vintrarna svårare att förutspå. Det är som att kasta tärning – mycket är osäkert. I år valde vi att släppa renarna i Murjek-området, men ett par veckor in i vintern visade det sig vara ett felval. Marklaven närmast backen, den som är mest lättsmält för renarna, är full av is – ett mer och mer vanligt fenomen då de varma höstvintrarna kommit. Vi har åtta årstider på året. Nu för tiden blir det ofta inslag av plusgrader under höstvintern vilket gör att snön som kommit packar ihop och blir till is. Det innebär att renen inte vill beta. Istället går den iväg över stora ytor. Ett sätt att få dem att stanna kvar på vinterbeteslandet är tillskottsutfodring. Min kusin, Ol-Duommá, öser de dyra pelletarna för att sedan köra ut till utfodringsplatser i skogen. Ett dyrt och tungt extraarbete.

Januari 2018
Vi har stora områden att välja på när vi placerar ut renarna för vintern. Men de allt snabbare klimatförändringarna gör vintrarna svårare att förutspå. Det är som att kasta tärning – mycket är osäkert. I år valde vi att släppa renarna i Murjek-området, men ett par veckor in i vintern visade det sig vara ett felval. Marklaven närmast backen, den som är mest lättsmält för renarna, är full av is – ett mer och mer vanligt fenomen då de varma höstvintrarna kommit. Vi har åtta årstider på året. Nu för tiden blir det ofta inslag av plusgrader under höstvintern vilket gör att snön som kommit packar ihop och blir till is. Det innebär att renen inte vill beta. Istället går den iväg över stora ytor. Ett sätt att få dem att stanna kvar på vinterbeteslandet är tillskottsutfodring. Min kusin, Ol-Duommá, öser de dyra pelletarna för att sedan köra ut till utfodringsplatser i skogen. Ett dyrt och tungt extraarbete.

  Januari 2018  Att renar dör är naturligt. Men det är extra tråkigt att hitta fullvuxna vajor som man skött i flera år. Honrenen som får kalv kallas vaja. Denna vaja dog av en bilpåkörning som inte ens inrapporterats till polisen. Ersättningar för renpåkörningar täcker inte slaktvärdet på renen. Än mindre dess avelsvärde. Dessutom gör det allt osäkrare klimatet att jag aldrig kan förutsätta någonting. Jag kan inte planera hur många renar som kommer att kunna slaktas eller hur mycket pengar jag ska lägga undan för utfodring.

Januari 2018
Att renar dör är naturligt. Men det är extra tråkigt att hitta fullvuxna vajor som man skött i flera år. Honrenen som får kalv kallas vaja. Denna vaja dog av en bilpåkörning som inte ens inrapporterats till polisen. Ersättningar för renpåkörningar täcker inte slaktvärdet på renen. Än mindre dess avelsvärde. Dessutom gör det allt osäkrare klimatet att jag aldrig kan förutsätta någonting. Jag kan inte planera hur många renar som kommer att kunna slaktas eller hur mycket pengar jag ska lägga undan för utfodring.

Murjek_winter_f6-56_FullRes_CJUTSI.JPG
  Februari 2018  I den djupa snön är det bara renen som kan finna föda, en del renar som gått för långt måste vi hämta tillbaka. Klimatförändringarna här uppe är snabbare än många kan föreställa sig. Ett otränat öga ser bara vinter. Vi lever nära miljön och vi ser de många förändringarna. Det går alarmerande fort, ändras från år till år och det är skrämmande. Vi skriker att det går åt helvete, men vi är en liten folkgrupp och det hörs inte tillräckligt bra. Nu ser klimatförändringarna ut att bli större än vi vågat tro, värre än vi tidigare befarade.

Februari 2018
I den djupa snön är det bara renen som kan finna föda, en del renar som gått för långt måste vi hämta tillbaka. Klimatförändringarna här uppe är snabbare än många kan föreställa sig. Ett otränat öga ser bara vinter. Vi lever nära miljön och vi ser de många förändringarna. Det går alarmerande fort, ändras från år till år och det är skrämmande. Vi skriker att det går åt helvete, men vi är en liten folkgrupp och det hörs inte tillräckligt bra. Nu ser klimatförändringarna ut att bli större än vi vågat tro, värre än vi tidigare befarade.

  Februari 2018  Att betet är låst av is var något min far aldrig såg. Till skillnad från vår generation som inte haft två likadana vintrar efter varandra hade han likadana vintrar under en period på 20 år. Han har fört dagbok och minns det tydligt. Och för bara 20 år sedan kunde tusentals renar beta i samma område utan att behöva tillskott. Hänglavskogen var förra tidens nödbete. Men den växer bara i skog som är äldre än 100 år och idag är den i stort sett helt obefintlig. Vi har drabbats hårt av skogsnäringens ökande vinstkrav, skogen huggs ner utan ersättning och nu är åren utan tillskottsmat lätträknade. Renens naturliga sätt förändras och tamhetsgraden ökar markant av utfodringen.  Det gör att renen blir lite tyngre att hantera. Den blir inte lika rädd för oss och skotrarna. Renskötsel bygger delvis på renens flyktbeteende. Dessutom förändras renens sätt att använda markerna. Hur vet vi inte ännu.

Februari 2018
Att betet är låst av is var något min far aldrig såg. Till skillnad från vår generation som inte haft två likadana vintrar efter varandra hade han likadana vintrar under en period på 20 år. Han har fört dagbok och minns det tydligt. Och för bara 20 år sedan kunde tusentals renar beta i samma område utan att behöva tillskott. Hänglavskogen var förra tidens nödbete. Men den växer bara i skog som är äldre än 100 år och idag är den i stort sett helt obefintlig. Vi har drabbats hårt av skogsnäringens ökande vinstkrav, skogen huggs ner utan ersättning och nu är åren utan tillskottsmat lätträknade. Renens naturliga sätt förändras och tamhetsgraden ökar markant av utfodringen.  Det gör att renen blir lite tyngre att hantera. Den blir inte lika rädd för oss och skotrarna. Renskötsel bygger delvis på renens flyktbeteende. Dessutom förändras renens sätt att använda markerna. Hur vet vi inte ännu.

  Februari 2018  Alla renar i Sverige ägs av någon. De inskurna snitten i renens öron visar vems den är. Under vårvintern sker numera oftare sammanblandningar av renhjordar. När betet är dåligt skingras renarna. Då får man ta in de renar man hittar i en hage så att gästrenarnas« ägare kan komma och dra ut dem.

Februari 2018
Alla renar i Sverige ägs av någon. De inskurna snitten i renens öron visar vems den är. Under vårvintern sker numera oftare sammanblandningar av renhjordar. När betet är dåligt skingras renarna. Då får man ta in de renar man hittar i en hage så att gästrenarnas« ägare kan komma och dra ut dem.

  Februari 2018  Jag har svårt att se att det i framtiden kommer att finnas en bra form av renskötsel, där renarna kan gå fritt och leva på naturbete. Framför allt blir jag ledsen när jag tänker på mina barn. Jag tänker att det kanske är bäst att jag själv tar beslutet om att avveckla rennäringen  så att mina barn ska slippa. Det är det värsta beslut jag kan tänka mig att ta, som renskötare är arbetet en stor del av mig själv. Det är en form av självmord.

Februari 2018
Jag har svårt att se att det i framtiden kommer att finnas en bra form av renskötsel, där renarna kan gå fritt och leva på naturbete. Framför allt blir jag ledsen när jag tänker på mina barn. Jag tänker att det kanske är bäst att jag själv tar beslutet om att avveckla rennäringen  så att mina barn ska slippa. Det är det värsta beslut jag kan tänka mig att ta, som renskötare är arbetet en stor del av mig själv. Det är en form av självmord.