Jag bestod av 73 procent fett

Jag bestod av 73 procent fett

Min mamma ringde mig en morgon och grät. Hon hade haft en dröm den natten. Hon hade drömt att hon såg mig komma emot henne. Det var ljust och jag hade kostym på mig. Och jag var smal. Hon ringde och grät för att det bara var en dröm, för att hon kanske kommer att dö utan att få se sin son i en välmående kropp och en välsittande kostym.

Text: Alexander Mahmoud
Bild: Alexander Mahmoud, Moa Karlberg
Publicerad 29 maj 2013  Uppdaterad 7 mars 2018

Det var efter det jag insåg att detta inte kan fortsätta. Jag kan inte fortsätta att tvinga mina knän att bära runt på 189,5 kilo varje dag, jag kan inte fortsätta att hitta på ursäkter för mig själv och ljuga för min mamma om hur jag mår. Dagen efter samtalet gick jag till viktminskningsföretaget Xtravaganza och anmälde mig till deras program.

73_procent_fett_7_tidningen_republic.jpg

Xtravaganza säger sig ha hundratusentals nöjda kunder – min syster tappade 30 kilo på tre månader och är en av dem – men när jag går dit vet jag också mycket väl att de har andra kunder som de inte pratar högt om: de som har fått tarmarna spräckta eller andra men för livet i samband med att de försökt gå ner i vikt.

Xtravaganzas program går ut på att man dricker lågkalorisoppor istället för att äta mat. Soppdieten ger en daglig näring på 500 kalorier, 50 gram kolhydrater och 50 gram protein. Pulversopporna finns i olika smaker, allt från sparris till chokladkola. Man kan gå på “halvfart” och byta ut några av dagens mål mot soppor. Eller så går man på “helfart” och äter bara soppor. Jag väljer helfart. Utöver sopporna ingår gruppträffar, hälsokonsultationer och fysisk och mental träning i Xtravaganzas program.

Ett av flera problem med behandlingen är att företagets coacher rekommenderar oss som genomgår den att dricka stora mängder vatten för att klara av fastan. 2011 talade radioprogrammet Kaliber i P1 med läkare som förklarade att företagets vattenrekommendationer var livsfarliga – flera personer som följt rådet att dricka upp till fem liter om dagen drabbades av vattenförgiftning, ett tillstånd som i värsta fall kan leda till livshotande hjärnskador.

Efter granskningen justerade Xtravaganza ner sina rekommendationer, i alla fall officiellt. Mig uppmuntrade de att dricka ännu mer än fem liter om dagen.

Men det där kommer senare. När jag går in genom Xtravaganzas dörrar vet jag ännu inte hur min väg mot minskad vikt kommer att se ut. Jag vet bara att det inte finns någon annan väg för mig.

Fram till den dagen då min mamma ringde var ett av mina vardagsproblem hur jag skulle hinna med att äta så mycket som jag ansåg att jag behövde. Om jag mådde dåligt en dag åkte jag till McDonalds och köpte en Plusmeny efter jobbet. Jag var tvungen att käka den snabbt för att hinna till en affär och köpa snacks och därefter åka hem och äta ännu mer. Samma rutin för dagar som var bra. En vanlig vardagkväll hade jag bara tre timmar på mig för detta.

Det går inte att säga till en överviktig person att den “bara ska äta mindre” eller “träna mer”. Jag vet att jag måste det. Men om det var så enkelt skulle jag ha gjort det för länge sedan. Jag tar mig inte rätten att säga till en rökare: “det är bara att inte röka”.

Mitt problem sitter djupare än att jag bara tycker att mat är gott. I min familj har vi alltid haft en ursäkt att äta: för att trösta oss vid motgångar och för att fira våra framgångar. Jag har många barndomsminnen – de är alla kopplade till mat. Jag minns rastplatsen på riksväg 25 där vi alltid stannade för att grilla och jag minns alla picknickar i Strandbjörket. Både min mamma och min pappa är kockar. Och i dag även min syster.

73_procent_fett_9_tidningen_republic.jpg

När jag var 16 år såg jag en groteskt överviktig man på McDonalds. Jag, som redan då var rund, tänkte: så länge jag inte blir som han är det ingen fara. Men nu är jag där. Jag är den mannen. Och jag känner omgivningens blickar, känner var på min kropp de landar.  Min första tanke när jag går in i ett rum är att alla tycker att jag är ful, äcklig och dum. Och på McDonalds hör jag andra tänka: jag ska aldrig bli som han.

Jag gjorde en hälsokontroll innan jag började mitt viktminskningsprogram. Jag vägde 189,5 kilo. 72,9 procent av det var fett. Allt över 24 procent räknas som fetma.

Det här reportaget är min livlina. Om det inte var för den press jag sätter på mig själv genom att ta dessa bilder och skriva dessa rader vet jag att jag hade låtit min hjärna lura mig att avbryta. Nu har jag istället klarat av att hålla mig till programmet i tre veckor och sitter här med en smak av aceton i munnen. Min kropp är i ett tillstånd som kallas ketos. Den tror att den svälter och bryter därför ner sina fettreserver.

73_procent_fett_11_tidningen_republic.jpg

De första nätterna vaknade jag med magvärk och feberyra varannan timme.

På den femte dagen vaknade jag med en känsla av att vara mätt, stark och på rätt väg.

På den sjunde dagen glömde jag bort hur det är att tugga.

På Xtravaganzas pulversoppor står det att man inte ska livnära sig på endast soppor och vatten i mer än tre veckor utan att ha kontakt med läkare. Det var också den information jag fick när jag skrev in mig.

När mina första tre veckor på dieten har gått och jag har tappat åtta kilo bestämmer jag mig för att sätta Xtravaganza på prov. Jag går dit och säger att jag känner mig vilsen, illamående, yr och att huvudet värker. Det är sant. Jag råkar också veta att det enligt sjukvården är symptom som kan tyda på vattenförgiftning, men det säger jag inte. Jag berättar om att jag känner mig stressad på jobbet och att jag har svårt att göra simpel huvudräkning.

Jag säger också att jag dricker ungefär fem liter vatten om dagen.

– Ja, det är ju bra med tanke på din vikt, säger coachen.

Vi har ett långt samtal och innan jag går hem sammanfattar jag vad vi pratat om under kvällen. Jag kollar om det är rätt uppfattat att hon tycker att jag ska köra vidare, träna mer och öka mitt vattenintag.

– Ja. Och ha fokus på ditt mål, säger coachen.

Efter att ha skrivit det här reportaget är Alexander mer övertygad än någonsin om att det kommer att krävas en livslång kamp för att bli den välmående mannen i den välsittande kostymen.

73_procent_fett_8_tidningen_republic.jpg